Utställningen byggdes i tre zoner i salen Svarta Havet på Konstfack, maj 2026.
Utställningen byggdes i tre zoner i salen Svarta Havet på Konstfack, maj 2026.
En guldsprayad stjärnformad skulptur med en spegel i mitten, monterad på armeringsgaller. Under den döljer sig en motor och neodymmagneter som får de kopparpläterade organismerna att röra sig över ytan. Arenan är själv ett utsnitt av en organism, så det som rör sig därinne är kroppar inuti en kropp, och båda fanns först som kod.
Tårta och Babels torn är grannar i latent space. Båda skiktade, koniska, byggda uppåt. En AI som aldrig fikat och aldrig läst Bibeln ser dem som nästan samma sak, så jag bad nätverket visa mig vad som finns mellan dem och blåste svaret i glas. Objekten står i gjutsand tillsammans med en spade av glas.
Samma organismfamilj i alla stadier av materialisering, upphängd på armeringsgaller med kablar: råa vita utskrifter, en guldmålad, blästrade varelser, gjutglasyrvarelser i grafitkostym brända vid 940 grader, blåst glas som bara antyder formerna, och glasbarnet. Utskriften är alltid tillfällig. Den blir negativ för gjutning, skelett för plätering, eller offer som bränns ut vid 450 grader för att lämna plats åt glas.
Fyra små sensorer mäter WiFi-signalerna i rummet. När en kropp passerar mellan dem störs signalen, och störningen läcker in i videon som visas: bilden bryts, rivs och läker igen när rummet stillnar. Besökaren påverkar verket genom att bara finnas där, utan kamera, utan att någon bild av besökaren existerar.
LAJFI, evolutionssimulationen som födde organismerna, kör live på vetroal.se/lajf. Latentrymdsvideon spacewalk finns på startsidan, och hela utvecklingshistorien med misslyckanden och allt ligger under utveckling.